Fällarholmen

En klunga av tre hus förtjänar väl kanske inte riktigt att kallas en by, men byarna på Ormsö är ju inte så stora. Hur som helst, tre hus är det nu på Kadakavälu och en fin gårdspump därtill. Det är härligt att se hur projektet undan för undan utvecklas och hur allt förbättras. Att så många händer bidrar är en extra krydda i sammanhanget. Nu bor man ju riktigt bekvämt där ute i ene-marken. Och vattnet från pumpen, vilken lyx! Ganska klart och hyggligt gott dessutom efter några pumptag.

I september 2010 har ett gäng med Sven, Kristina, Hans, Märta och Lena röjt en passage från husen ner mot strandängarna. Några solcellsskymmande tallar fälldes också och förpassades till vedreserven. Återstår att kapa en och annan uppstickande snubbelrot, men en fin passage blev det genom den täta enedjungeln direkt ner till de vackraste av våra strandängar. Kapade buskar har lagts på tre stora högar för senare bränning. Jonne är informerad.

Vår roddbåt är också installerad, låst och vinterförvarad i lä bakom strandvallen med en press som skydd mot den kärva vintern. Årorna finns förstås i Fanders tillsammans med några redskap för marint födosök.

Anders har fått en mycket kraftigare kabel till batterimatningen från solcellerna (svåra balansakter på taket krävdes), bättre belysning i storstugan och ett antal upphängningsanordningar för kläder. Dörrmattor i de estniska färgerna finns nu också att trampa på. En del bra köksattrialjer har också kommit till.

På önskelistan för kommande år står nu bl.a. bänken med gasolförvaring, duschanordning utomhus, jordkällare och träbryggor framför dörrarna till Lill-Anders och Fanders. Projektet rullar alltså vidare, om också kanske i litet lugnare takt med plats för mer tid att bara njuta.

F.ö. skvallrade ryktena på ön tydligt om att planerna på vindkraft syns vara skrinlagda. Öns innevånare gjorde tummen ner på ett stormöte i somras. Bra!

Efter fyra fina dagar med bl.a. ett par promenader i svampskogen med blandat resultat avslutade vi vårt sköna besök med en signatur i gästboken och rullade sömndruckna iväg längs ”Ormsö autobahn” mot 08.05-färjan vid Sviby hamn.

Hans skrev bloggen

Ett nätt litet ”de nios gäng” bestående av Märta & Hans, Ann-Kristin med Sofia, Sara och Siri och vidare Karin & Tommy med Hanna invaderade Andershusen i mitten av augusti.

Längs den av Sofia döpta lövallén ”Ormsö autobahn” tog vi oss utan problem fram till Kadakavälu.

Uffe hade skickat med färg och målarverktyg och några av oss satte genast andra dagens morgon igång med att måla Fanders. Andra kastade sig över några pinnstolar med sandpapper, penslar och vit färg i högsta hugg. Och inte en broms så långt ögat kunde nå!!

Vi njöt av 28 grader på backen och så där en 26 i vattnet. Blå himmel och nästan vindstilla.

Nåja, mygg fanns det gott om i skuggan förstås.

Pumpen med sitt efter några pumptag klara och helt drickbara svala vatten var en av resans absoluta höjdare.

Kadakavälu visade sig alltså vara på sitt allra bästa humör. Ann-Kristin hade med sig tvenne kajaker och dom skulle göra stor succe i det fina vädret. Både paddlings- och välta-runt- övningar förekom i det ljumma vattnet. Märta vadade ut med vatten nästan till knäna! Det Ni!

Anders fungerade fint i alla avseenden och – när det gällde toan – beslöt vi den fjärde dagen att låta utöka domänerna med en ”skitpåsekyrkogård” med plats för minst 8 s.k. ”gravar”. Den första jordfästningen på denna ohelgade mark blev till yttermera visso utmärkt med en avbruten omrörare från Flygger Färg. Ursäkta den makabra ”lik-nelsen”. Vägen dit kommer f.ö. att snitslas i september.

Ett antal smärre arbeten i övrigt hann vi också med mellan baden,kogbesöken och kafferasterna. Här följer ett axplock:

• Montering av armaturer i Lill-Anders.
• Montering av fyra klädkrokar i Anders.
• Inläggning av den första av en serie av två i Estlands färger av Märta vävd dörrmatta i Anders.
• Isättning av hänglås för Fanders. ( Nyckel med träkloss finns i skåpet )
• Rekognosering av sjösättningsväg för roddbåt.
• Komplettering av köksredskap med durkslag m.m.
• Inoljning av köksbänkar.

Med stor förtjusning noterade vi att krogen hade öppet och serverade mat av hygglig kvalitet till facilt pris. Grillning framför Anders fick komplettera detta matutbud.

Två nyfikna rävungar var framme titt som tätt. Vi hoppas verkligen att de blir förvildade under vintern så att de uppträder mera naturligt i fortsättningen. Vi undvek nogsamt att mata dom. En av rävungarna snodde Karins BH till baddräkten men snabba Karin hann ikapp rävuslingen och tog tillbaka souveniren.

Den fantastiska Saxby stranden hann vi på barnens begäran besöka två gånger och Valvi kunde vi också träffa och krama om. En tur runt ön blev det också.

Elle-Mall lät på telefon meddela att hon med förtjusning i fyrhjulsdrivet fordon med extra hög markfrigång avser besöka oss och Kadakavälu i september medförande kaffe och bullar.

Gästboken fick så slutligen en dikt av Hans inskriven och Sara gjorde ett inlägg av större format i samma bok.

Vi längtar redan tillbaka.

Hans gjorde dessa noteringar den 19 augusti 2010

I slutet utav maj det blev en arbetsresa för de fyras gäng, till Ormsö gjorde vi en fjortondagars bil- och färjeburen sväng.

Vi bodde där bland tallarna hos Elle Mall till något nedsatt pris, med utsökt mat, ja bra vi hade det egentligen på alla sätt och vis.

Med franskbyggt patinerat åk vi tog oss fram på knaggligt underlag, och tur det var att ingen sten slog sönder bilens tråg och stag.

Vårt Anders-hus det var sig likt, ja faktiskt utan varje skada eller sår; och denna underbara utsikt, ja ut på havet bortåt Dagö nådde blicken vår.

Där uppe ovanför balkongen två svalor hade kuttrasju, det kan Ni tro, och huset ockuperat var i källarplanet av en sädesärla med sitt bo.

Dessa alla våra iakttagelser de endast var noterade i marginalen , för utan arbetstimmar många, långa, resan hade var´t en ganska skral en;

Med Svens bestämda arbetsledning gick det mesta mest precist och lätt, och våra damer sekonderade och slet med vresig stubb på alla sätt.

Ni kan väl säkert tänka Er hur alla uti i nunorna de sken och myste, när allra första testet visade att lamporna med provisoriskt kopplad solcell lyste.

En regnig dag vi åkte ner till Pärnu för att av Ruukki köpa plåt till taken, att hitta mått precisa nog på branta taket, det hade var´t den svåra saken.

Allt ordna´ sig till slut och vi beställde ifrån Ruukki med en extra fin rabatt, och där i Estland så betalar vi ju också sju procentenheters lägre skatt.

Hos Ivo:s såg på ön med Jonnes hjälp beställdes virke, delvis läkt, att levereras upp till Anders-huset uti juli månads mitt så käckt.

Hor Valvi kunde vi få hjälp att söka byggnadslov för brunnen vår, hon trodde nog att den processen inte skulle vara särskilt svår.

Med saknad lämnade vi denna fina ö med sin enorma blomsterprakt, och åkte så med lättad kärra hem till våran Roslagstrakt.

/Hans i juni 2009

Märta & Hans och Kristina & Sven hade åtagit sig att vara på Ormsö när hus- och materialleveranserna anlände och att bygga friggegrunden.

Efter att ha tagit oss ett par fina semesterdar i Pärnu och på Saaremaa (Ösel alltså ). Där logerade vi lantligt på en fårfarm. Det blev besök i huvudorten Kurressare och förstås vid den kända meteorkratern mitt på ön. Semesterdelen av resan var nu över.

Efter att ha tillbringat någon timme på ett nyupptäckt trevligt cafe´i Haapsalu nära den gamla stadsmuren, siktade vi in oss på broneringsfilen vid färjeläget i Ruhikula. Vi skulle tillbringa 4 dagar på Ormsö, söndag – onsdag, boende hos Valvi i Hullo, där vi skulle få logera i bastuhuset för oss själva.

Bilen var lastad med ca 75 kg spik, skruv, fogskum och andra småting från Räfsnäs Såg och på biltaket var nogsamt inpackat det partytält som var avsett att veckan därpå förgylla vistelsen för det estniska montageteamet under eventuella stunder med regn där ute på Kadakavälu.

Vägen på Holmen var precis som vi beställt reparerad och riktigt skaplig. Vår tomt och den sista vägen upp dit var en veritabel blomsteräng. Den innehöll alla de kalkälskande blomster som man kan tänka sig vara noterade i floran: prästkrage, blåklocka, blodnäva, gulmåra, för att bara nämna några. Samma prakt var det längs rågången ner mot havet. Fantastiskt!

Och det fanns hur mycket halvmogna smultron som helst i de nära omgivningarna. Sven tog foton på härligheterna.

På söndagen skulle partytältet sättas upp, var det tänkt. Men efter så där en dryg timmes jobb fann vi att fel tältduk var medlevererad. Den vi nu med viss möda hade tagit ut till byggplatsen var en halv meter för kort på ett par ledder. Vi försökte fuska till en lösning på problemet men konstaterade efter ytterligare någon timme att inget var att göra, så tältet återförpackades och fick vila på vår gamla brädhög från förra året.

På måndagen påbörjades arbetet med grunden till friggeboden ( eller garden house som leverantören så käckt kallade det på leveranssedeln )

Jonne hade tagit bort rötter, jord och sten på den bestämda byggplatsen så vi kunde ägna oss åt diagonalmått och andra finurligheter för att få de första Lecastenarna på plats och väl avvägda.

På eftermiddagen anlände lastbilen med materialet från Sambla. Ankomsten till tomten var tyvärr helsynkroniserad med en tung åskskur så både Sven och Hans blev synnerligen väl badade vid avlastningen.

Efter avstämning med Jonne på måndagskvällen beslöts att det skulle falla på vår lott att möta lastbilen med husleveransen vid Sviby brygga på tisdagsförmiddagen medan Jonne och föraren av hjullastaren skulle förbereda lossningen vid Bussby.

Allt gick bra så när som på en punktering på hjullastaren i nästsista lyftet med hithörande konsekvenser, vilka turligt nog visade sig vara ganska begränsade. Sven dokumenterde hela tiden flitigt med sin fina Pentax-kamera.

Onsdagen ägnade vi åt friggegrunden med avbrott för korvgrillnig medan damerna solade “utvikta” på en pressenning. Den fina blomsterängen var nu delvis massakrerad av transporterna och lär väl bli det ännu mer under byggnationens lopp.

Ingen fara dock – nästa år är nog ängen uppvuxen igen där kring huset.

Farfar och tillika gammelfarfar Anders grav besökte vi också och prydde den med blomster. Vi hann dessutom med att besöka Elle-Mall , grannen Miebs på Holmen och ta några längd- och höjdmått på “Morfars-tomten” i Hullo innan det blev dags att på torsdagsmorgonen ta morgonfärjan för hemfärden.

Den 15 juli räknar vi med att huset “Anders” kommer att stå där på tomten på Kadakavälu! Spännande!

Hans skrev bloggen och några av Svens foton dyker väl också upp på hemsidan.

Allan, Sven och Hans åkte till Ormsö 17-19 maj för att märka ut mer precist var husgrunden och gäststugan skulle vara på tomten. Hade också träff med Jonne Berggren som med Vormsi Masinads maskiner bl.a. ska röja vägen längs tomtgränsen åt oss och gräva för plintarna.

Platserna för alla 24 plintarna blev väl utmärkta och vi gjorde med Jonne på platsen en genomgång av vad som skulle göras i god tid inför vår formsättning och gjutning 13-17 augusti. Gäststugan “gömde” vi på lagom avstånd från huset bakom en vacker låg ridå av juniper ( även kallad enbuske ).

Jonne tipsade oss för övrigt om att de avröjda enbuskarna och blivande upptagna rötter av dito nog bäst kunde brännas på platsen en lämplig regnig höst. Plats för brasan finns.

Med Valvi klarade vi med hjälp av Allans benägna firmateckning av en sista formalitet för bygglovsansökan. Det blir inga problem förutspådde vår värdinna.

Vi kunde också hos Valvi träffa en ung byggherre vid namn Harald Ponder med rötter på ön. Han håller på att bygga ett timmerhus vid Norrby med hjälp av Toivo Hokkonen. Vi beslöt att hålla kontakt t.ex. om eventuell samordning för senare brunnsborrning.

För att försöka räta ut några frågetecken kring krav och lämpliga leverantörer för slambrunn med infiltrering mötte vi, efter tips från Jonne, Ingvar Wahlberg borta vid Hembygdsgården och av honom fick vi en del synpunkter och goda råd i saken.

Fick också reda på att en herre vid namn Sträng gör vasstaken på ön. Men i år har vassväxten slagit fel sades det. Vi planerar ju att ha svart plåttak, eller….?

Besök på ett par byggmarknader i Uuemöisa hann vi också med som planerat. Inköpen av betong, armeringsjärn, virke, skottkärra m.m. rekognoserades och kontakter knöts på Sambla byggmarknad.

Och så vädret där på ön! Kunde inte haft bättre. Solskensbelyst arbete i vackraste vårnatur med göken och diverse oidentifierbara småmesar som ackompanjatörer och med gullvivor till knähöjd, nästan!! På den så nyligen röjda tomten hade redan massor av blomster hittat in. Vildsvinen också av spåren att döma.

Och inte blev det hela sämre av att vi röjde bort några junipers till uppe på åsen så att vi fick en första liten havsglimt från ståhöjd från den blivande husverandan.

Rapporteras kan också att strandvallen sen sist har blivit litet högre och kanske också förskjuten inåt land en liten bit. Gränsmarkeringarna där nere har is och vågor raderat bort. Men vi har ju våra fina rågångar kvar.

Ett besök hos vår finska nästgranne var planerat och gjordes också. Vi fick genast klartecken för att hämta vatten där vid gjutningen i augusti. Ingenjören Sven fick en extra gullstjärna när han lyckade få fart på gasolanläggningen så att damerna i huset kunde laga sin lunchmat.

Att där ute på Kadakavälu i det vackra soliga fria utan bromsar och nästan utan mygg och fästingar sedan kunna äta Valvis medsända ost- och korvmackor, nedsköljda med termoskaffe, var gudomligt.

Alla hade för övrigt sina pass med och även reg.-beviset för bilen fanns nära till hands. Detta behagade avsevärt det uniformerade folket vid tullarna och underlättade våra gränsöverskridande förflyttningar en hel del. Allans mogna Chrysler Voyager rymde för övrigt ledigt det fåtal ölkartonger och andra drycker som inköptes och Allan klarade naturligtvis med glans alkotesten vid frihamnstullen.

Vi tog oss friheten att äta ganska gott på m/s Romantica och hade dessutom på hemvägen nöjet att råka familjeföljet kring 70-årsfirande Börje. Tidigt i säng, ingen dans!

Nu hoppas vi att projeket, med lite kompletteringar senare, ska vara så väl planerat att vi inte får “stopp i produktionen” av plintarna i augusti!

Hans skrev bloggen.