Fällarholmen

Den 19:e juli var vi fjorton personer som rullade ombord på Tallinfärjan för att ta oss an vårt nyresta hus på Ormsö. Vi startade resan med att njuta på akterdäck en stund innan vi samlades för att avnjuta buffén gemensamt. Vi som var med var Allan, Alex, Lena, Matt, Catrin, Erika, Märta, Hans, Ninni, Sofia, Sara, Siri, Christina, Roland, Linnea och Daniel.

Sjöresan var lugn och behaglig, och efter några timmar i Hapsal begav vi oss till Rohuküla för att ta färjan till Ormsö. Vi har varit i Hapsal i väntan på Ormsöfärjan många gånger tidigare, men den här gången hittade vi delar som åtminstone inte jag sett förut, och som var bra mycket mer pittoreska än det köpcenter där vi vanligtvis huserar.

Den här gången bodde vi på ett, för oss, nytt ställe, pensionat Elle-Malle i Hullo. Vi hade inte beställt någon middag första kvällen, så vi åt i Hapsal före överresan. Men vi fick ett bra första intryck av både pensionatet och värdinnan, Elle-Mall själv. Detta höll i sig, och även maten var en trevlig bekantskap. Särskilt de fyllda pannkakorna, som vi fick två gånger (det andra tillfället på begäran!) under andra veckan. Sorry, alla som åkte hem tidigare, och missade detta!

Det var spännande sen, på måndag morgon, när vi rullade (skumpade) ut till Kadakavälu. Nu skulle vi ju äntligen få se vårt nya hus! Och mycket riktigt, just när vi skulle svänga in på den röjda tomten, fick vi se gavelspetsen sticka fram! Och inte blev vi besvikna, när vi sen såg huset i sin helhet. Märta fick äran att låsa upp huset för första gången, eftersom hon var den enda närvarande som är född på Ormsö. Vi hade alla bråttom uppför trappan (stegen) till övervåningen, och den förväntade havsutsikten. Och jodå, mellan tallar och granar skymtade faktiskt havet!

Sen vidtog fyra dagar av arbete, lackning av golv, lasering av innerväggar och tak och bygge av friggebod. Vädret var nådigt, bara ett par skurar på måndagen och tisdagen, för övrigt bra väder. Bromsar i gråsparvsstorlek, som vanligt! Särskilt intresserade var de av Hans, som for fram i terrängen för att bättra på vår havsutsikt. Den blev fantastisk från balkongen, och vi har numera även ”havsglimt” från verandan! Förutom arbete innehöll dagarna även fikaraster (tack, ni som hade termos med er!), luncher med korvgrillning och stunder på stranden. Nu har även jag badat från vår egen strand!

Så förlöpte dagarna måndag till torsdag, och på torsdag eftermiddag utökades sällskapet med Kristina och Sven. Linnea hade gjort en taklagskrans som sattes upp på en balk på balkongen, och vi skålade i rysk champagne för att fira Anders! Husmodellen har namnet Anders, och vi tyckte att ett lämpligare namn kunde ju huset knappast ha! Friggeboden fick smeknamnet Andersson….!

På fredagen var det dags för några att resa hem. Den dagen var det frukost redan klockan 7 för Ninni, Sofia, Sara, Siri, Linnea och Daniel som skulle resa, samt Roland och mig, som skulle skjutsa Linnea och Daniel till Tallinn. Men på kvällen fick vi tillskott med sju personer: Ingegerd, Börje, Björn, Anette, Emelie, Amanda och Ulf. (Vänligen säg till om jag stavat något namn fel!) Efter middagen åkte vi ut till stugan för att de skulle få sig en första titt, och vara redo för arbete nästa dag.

På lördagen var det dags för nästa gäng att åka hem, denna gång Allan och kompani. De nyanlända åkte till stugan för att sätta igång med målningen, och vi andra (Märta, Hans, Kristina, Sven, Christina och Roland) tog ledigt för att besöka mästerskapen i boule, arrangerade av Ormsö hembygdsförening. Efter lunch på en av öns nya krogar, Körts (utmärkt mat!) var vi nyfikna på att se hur målningen framskridit. När vi sedan anlände till stugan var den första gaveln man möter redan gråmålad! Målarna hade en del besvär med bromsarna, men jobbade tappert på. Till onsdag kväll var huset färdigmålat (i alla fall så långt som färgen räckte), och köket var monterat av Sven. Vi firade naturligtvis detta med ytterligare lite rysk champagne, och med att montera upp en egentillverkad eneskylt med årtalet 2008 ovanför dörren.

Det var roligt att det var så många som kunde ställa upp och hjälpa till i sommar! Allt vi ville göra hann vi med, och om vi blir ett bra gäng nästa år igen, så är det bara att flytta in sen. Vi ses hos Anders på Kadakavälu!

//Christina

Märta & Hans och Kristina & Sven hade åtagit sig att vara på Ormsö när hus- och materialleveranserna anlände och att bygga friggegrunden.

Efter att ha tagit oss ett par fina semesterdar i Pärnu och på Saaremaa (Ösel alltså ). Där logerade vi lantligt på en fårfarm. Det blev besök i huvudorten Kurressare och förstås vid den kända meteorkratern mitt på ön. Semesterdelen av resan var nu över.

Efter att ha tillbringat någon timme på ett nyupptäckt trevligt cafe´i Haapsalu nära den gamla stadsmuren, siktade vi in oss på broneringsfilen vid färjeläget i Ruhikula. Vi skulle tillbringa 4 dagar på Ormsö, söndag – onsdag, boende hos Valvi i Hullo, där vi skulle få logera i bastuhuset för oss själva.

Bilen var lastad med ca 75 kg spik, skruv, fogskum och andra småting från Räfsnäs Såg och på biltaket var nogsamt inpackat det partytält som var avsett att veckan därpå förgylla vistelsen för det estniska montageteamet under eventuella stunder med regn där ute på Kadakavälu.

Vägen på Holmen var precis som vi beställt reparerad och riktigt skaplig. Vår tomt och den sista vägen upp dit var en veritabel blomsteräng. Den innehöll alla de kalkälskande blomster som man kan tänka sig vara noterade i floran: prästkrage, blåklocka, blodnäva, gulmåra, för att bara nämna några. Samma prakt var det längs rågången ner mot havet. Fantastiskt!

Och det fanns hur mycket halvmogna smultron som helst i de nära omgivningarna. Sven tog foton på härligheterna.

På söndagen skulle partytältet sättas upp, var det tänkt. Men efter så där en dryg timmes jobb fann vi att fel tältduk var medlevererad. Den vi nu med viss möda hade tagit ut till byggplatsen var en halv meter för kort på ett par ledder. Vi försökte fuska till en lösning på problemet men konstaterade efter ytterligare någon timme att inget var att göra, så tältet återförpackades och fick vila på vår gamla brädhög från förra året.

På måndagen påbörjades arbetet med grunden till friggeboden ( eller garden house som leverantören så käckt kallade det på leveranssedeln )

Jonne hade tagit bort rötter, jord och sten på den bestämda byggplatsen så vi kunde ägna oss åt diagonalmått och andra finurligheter för att få de första Lecastenarna på plats och väl avvägda.

På eftermiddagen anlände lastbilen med materialet från Sambla. Ankomsten till tomten var tyvärr helsynkroniserad med en tung åskskur så både Sven och Hans blev synnerligen väl badade vid avlastningen.

Efter avstämning med Jonne på måndagskvällen beslöts att det skulle falla på vår lott att möta lastbilen med husleveransen vid Sviby brygga på tisdagsförmiddagen medan Jonne och föraren av hjullastaren skulle förbereda lossningen vid Bussby.

Allt gick bra så när som på en punktering på hjullastaren i nästsista lyftet med hithörande konsekvenser, vilka turligt nog visade sig vara ganska begränsade. Sven dokumenterde hela tiden flitigt med sin fina Pentax-kamera.

Onsdagen ägnade vi åt friggegrunden med avbrott för korvgrillnig medan damerna solade “utvikta” på en pressenning. Den fina blomsterängen var nu delvis massakrerad av transporterna och lär väl bli det ännu mer under byggnationens lopp.

Ingen fara dock – nästa år är nog ängen uppvuxen igen där kring huset.

Farfar och tillika gammelfarfar Anders grav besökte vi också och prydde den med blomster. Vi hann dessutom med att besöka Elle-Mall , grannen Miebs på Holmen och ta några längd- och höjdmått på “Morfars-tomten” i Hullo innan det blev dags att på torsdagsmorgonen ta morgonfärjan för hemfärden.

Den 15 juli räknar vi med att huset “Anders” kommer att stå där på tomten på Kadakavälu! Spännande!

Hans skrev bloggen och några av Svens foton dyker väl också upp på hemsidan.

Allan, Sven och Hans åkte till Ormsö 17-19 maj för att märka ut mer precist var husgrunden och gäststugan skulle vara på tomten. Hade också träff med Jonne Berggren som med Vormsi Masinads maskiner bl.a. ska röja vägen längs tomtgränsen åt oss och gräva för plintarna.

Platserna för alla 24 plintarna blev väl utmärkta och vi gjorde med Jonne på platsen en genomgång av vad som skulle göras i god tid inför vår formsättning och gjutning 13-17 augusti. Gäststugan “gömde” vi på lagom avstånd från huset bakom en vacker låg ridå av juniper ( även kallad enbuske ).

Jonne tipsade oss för övrigt om att de avröjda enbuskarna och blivande upptagna rötter av dito nog bäst kunde brännas på platsen en lämplig regnig höst. Plats för brasan finns.

Med Valvi klarade vi med hjälp av Allans benägna firmateckning av en sista formalitet för bygglovsansökan. Det blir inga problem förutspådde vår värdinna.

Vi kunde också hos Valvi träffa en ung byggherre vid namn Harald Ponder med rötter på ön. Han håller på att bygga ett timmerhus vid Norrby med hjälp av Toivo Hokkonen. Vi beslöt att hålla kontakt t.ex. om eventuell samordning för senare brunnsborrning.

För att försöka räta ut några frågetecken kring krav och lämpliga leverantörer för slambrunn med infiltrering mötte vi, efter tips från Jonne, Ingvar Wahlberg borta vid Hembygdsgården och av honom fick vi en del synpunkter och goda råd i saken.

Fick också reda på att en herre vid namn Sträng gör vasstaken på ön. Men i år har vassväxten slagit fel sades det. Vi planerar ju att ha svart plåttak, eller….?

Besök på ett par byggmarknader i Uuemöisa hann vi också med som planerat. Inköpen av betong, armeringsjärn, virke, skottkärra m.m. rekognoserades och kontakter knöts på Sambla byggmarknad.

Och så vädret där på ön! Kunde inte haft bättre. Solskensbelyst arbete i vackraste vårnatur med göken och diverse oidentifierbara småmesar som ackompanjatörer och med gullvivor till knähöjd, nästan!! På den så nyligen röjda tomten hade redan massor av blomster hittat in. Vildsvinen också av spåren att döma.

Och inte blev det hela sämre av att vi röjde bort några junipers till uppe på åsen så att vi fick en första liten havsglimt från ståhöjd från den blivande husverandan.

Rapporteras kan också att strandvallen sen sist har blivit litet högre och kanske också förskjuten inåt land en liten bit. Gränsmarkeringarna där nere har is och vågor raderat bort. Men vi har ju våra fina rågångar kvar.

Ett besök hos vår finska nästgranne var planerat och gjordes också. Vi fick genast klartecken för att hämta vatten där vid gjutningen i augusti. Ingenjören Sven fick en extra gullstjärna när han lyckade få fart på gasolanläggningen så att damerna i huset kunde laga sin lunchmat.

Att där ute på Kadakavälu i det vackra soliga fria utan bromsar och nästan utan mygg och fästingar sedan kunna äta Valvis medsända ost- och korvmackor, nedsköljda med termoskaffe, var gudomligt.

Alla hade för övrigt sina pass med och även reg.-beviset för bilen fanns nära till hands. Detta behagade avsevärt det uniformerade folket vid tullarna och underlättade våra gränsöverskridande förflyttningar en hel del. Allans mogna Chrysler Voyager rymde för övrigt ledigt det fåtal ölkartonger och andra drycker som inköptes och Allan klarade naturligtvis med glans alkotesten vid frihamnstullen.

Vi tog oss friheten att äta ganska gott på m/s Romantica och hade dessutom på hemvägen nöjet att råka familjeföljet kring 70-årsfirande Börje. Tidigt i säng, ingen dans!

Nu hoppas vi att projeket, med lite kompletteringar senare, ska vara så väl planerat att vi inte får “stopp i produktionen” av plintarna i augusti!

Hans skrev bloggen.